Kiropraktor Göteborg

Benhinneinflammation

Benlängdsskillnad

Diskbråck
i ländryggen

Diskbråck
i nacken

Ischias

Hälsporre

Nackspärr

Ont i ryggen

Ryggskott

Spänningshuvudvärk

Bakåtgående diskbråck.

Framåtgående diskbråck.

Ischias vid diskbråck.

Diskbråck

Diskbråck i ländryggen

(av Kristofer Eklund Leg. Kiropraktor och Leg. Sjukgymnast)

För att förstå vad ett diskbråck är och vad som orsakar ett diskbråck ska jag först kort gå igenom anatomin i ländryggen.

Ländryggens Anatomi

Ländryggen kallas den nedre delen av ryggen. Den består utav de fem nedre kotorna och diskarna. I ryggen finns ryggmärgskanalen där ryggmärgen med sina nervrötter ligger skyddad i ryggmärgsvätskan. Mellan ländkotorna ligger diskarna som förenar varje kotpar. Diskarna består av en trådbroskring med en gelatinkärna. Diskarnas uppgift är att förmedla rörelsen mellan kotorna. Kotpelaren hålls sedan samman av ligament och småmuskler och mellan kotorna går spinalnerverna ut.
Kotorna numreras nedifrån så att kotan längst ner kallas L5 och den översta L1. Diskarna numreras precis på samma sätt.

Ländryggen består utav de fem
nedersta kotorna och diskarna.

Ryggmärgen och spinalnerverna
Ryggmärgen löper i ryggmärgskanalen inuti ryggraden och ryggmärgen är en viktig omkopplingsstation för de nervbanor som är på väg från och till hjärnan. Ryggmärgen sträcker sig ner till omkring L2 där den övergår till nervtrådar. Dessa nervtrådar övergår sedan som spinalnerver när de går ut mellan kotorna. Nerverna fortsätter ner ut i bäckenet och ner i benen som nerver. Dessa nerver leder information (sensorik, rörelse mm) från och till hjärnan.

Diskarna
Diskarna är mjuka och stabila kuddar mellan kotorna. Ett starkt hölje omger en gelatinös kärna. Diskarnas främsta uppgift är att överföra rörelse mellan kotorna i ryggraden.
Vid framåtböjning pressas kärnan i disken bakåt och vid bakåtböjning pressas kärnan i disken framåt. Förståelse av just detta är avgörande för förståelsen av hur diskbråck uppkommer, behandlas och förebyggs.

Vid framåtböjning pressas disken bakåt och vid framåtböjning pressas
disken framåt. Förståelse av diskens mekanik är avgörnade för
förståelsen av uppkomst och behandling.

Vad är ett diskbråck?

Vid diskbråck har höljet skadats och kärnan i disken pressats helt eller delvid igenom höljet. Ibland har kärnan pressats ut och disken "stängt" sig bakom och ibland är höljet intakt men buktar kraftigt. Det finns alltså olika grader av vad som är ett diskbråck. Är höljet intakt men buktar benäms det som diskbuktning.

Spricka med buktning
i en disk.

Ibland så trycker den skadade disken på en spinalnerv och kan då ge upphov till utstrålning, surrningar domingar ect. i ett eller båda benen.

Bilden ovan visar

Över 90% av alla diskbråck i ländryggen går bakåt eller snett bakåt. Dessa diskbråck är vanligtvis ganska lätta att diagnostisera.
Några enstaka procent av diskbråcken går framåt. Dessa diskbråck ter sig lite annorlunda och dessa patienter blir ofta feldiagnostiserade och skickade fram och tillbaka inom vården.

Varför smärtar ett diskbråck i ryggen?
Vid diskbråck eller diskbuktningar krampar musklerna för att skydda disken. Detta ger ofta upphov till sk Ryggskott och ofta med felställningar så att personen blir sned i ryggen. Personen blir då ofta låst i ryggen.
Det är generellt bättre att ha ont i ryggen än att ha ont i benet. Bensmärta tyder ofta på diskbråck och ryggsmärta tyder oftare på diskbuktning.
Diskbuktningar svarar generellt bättre på behandling.

Ischias vid diskbråck
Värken ner i benet (baksida & utsida) sk ischias orsakas av en kombination av tryck och en inflammatorisk process vid en av nervrötterna som bildar ischiasnerven. Den påverkade nervroten blir svullen och ger upphov till smärtsignaler, försämrad känsel och försämrad muskelkraft. När en nervrot blir påverkad att skicka smärtsignaler, tolkar hjärnan det som smärta i det område som nerven försörjer.
Är symptomen på framisan eller insidan är det en annan nerv än ischias och benäms då inte som ischias även om orsak och symptom är precis det samma.

Orsaken till diskbråck

Orsaken till diskbråck kan delas in i två kategorier. Dels genetiska faktorer som man inte kan påverka samt de påverkbara ergonomiska orsakerna.

Genetiska orsaker till diskbråck
Genetiken är du född med och ofta har föräldrar haft diskbråck. Det kan man inte påverka i efterhand.

Ergonomiska orsaker till diskbråck
Dålig ergonomi är den största påverkbara orsaken till diskbråck och de flesta diskbråck går att förhindra med en god ergonomi.

Bakåtgående diskbråck
Genom att man lyfter med böjd rygg eller sitter som ett C så pressas diskarna bakåt och så småningom bildas små sprickor, oftast bakåt, i disken. Dessa sprickor kan övergå till ett diskbråck.

Vid framåtböjning pressas disken bakåt.

Sitta med ryggen som ett C pressar disken bakåt
som utmattas med tiden. Dåligt sittande är
kanske den enskillt största orsaken till diskbråck
i ländryggen

Framåtgående diskbråck
Framåtgående diskbråck uppståt ofta hos personer som svankar mycket som tex gymnaster och akrobater, men även hos vanliga personer.
Vid framåtgående diskbråck ska man undvika att böja sig bakåt och gå långa promenader. Man ska i raka motsats till bakåtgående diskbråck hellre böja sig framåt och gärna sitta lite ihopsjunken för att på så vis pressa in disken.

Symptom vid Diskbråck

Symptom vid diskbråck kan variera kraftigt från inga symptom till en otrolig smärta. Symptomen beror på diskskadans storlek, lokalisation och patientes känslighet.
Själva symptomet kan vara surrningar, domningar, diffus värk, hugg, brinnande eller ren smärta.
Symptomen ökar ofta nattetid och patienterna föredrar ofta att stå före att sitta.
Symptom från diskbråck kan variera mycket och ge helt andra mer diffusa symptom.

Undersökning av friska individer visar att var fjärde person har ett diskbråck i nacken och var tredje i ländryggen som inte ger några symptom.

Diskbråck i ländryggen - utan Ischias
Ett diskbråck (bakåt) i ländryggen kan göra ont lokalt i nedre ryggen. Smärtan av ett sådant diskbråck ökar ofta vid sittande, bilkörning, framåtböjning.
Diskbråck utan ischias kan också upplevas långvarig molande, värkande eller som trötthet i ländryggen.
Tenderar oftare vara buktningar än rena diskbråck.

Diskbråck i ländryggen - med Ischias
Ett diskbråck (bakåt) i ländryggen kan ge smärta ner i benet (med eller utan ryggssmärta) sk Ischias (Bild vänster). Detta diskbråck trycker på nerverna som går ner i benet och dessa nerver bildar ischiasnerven. Ischias vid diskbråck är mycket vanligt. Många gånger minskar ryggvärken när ischiassmärtan börjar.
Smärtan av ett sådant diskbråck ökar ofta vid sittande, bilkörning, framåtböjning, men kan även kännas på annat sett.
Läs mer under länken Ischias.

Framåtgående diskbråck i ländryggen - sk anteriort diskbråck
5-10% av alla diskbråck i ländryggen går framåt och detta upplevs ofta mer diffust - tex buksmärta eller en diffus ländryggssmärta. Smärta ökar ofta vid gång och upprepade bakåtböjningar då disken pressas ut. Symptomen minskar ofta vid sittande.
Dessa diskbråck som oftast är buktningar missas ofta av vården och tyvärr även av många specialister. Dessa diskbråck har en god prognos om rätt diagnos ställs.
Framåtgående diskbråck ger aldrig Ischias eller bensmärtor.

Viktigt! - symptom vid Diskbråck

Om man har svårigheter att kontrollera urinen eller avföringen eller om man skulle bli förlamad i exempelvis benet, ska man genast ta kontakt med sjukhuset. En ortoped bedömer då om det behövs en akut operation.
I övriga fall finns det ingen anledning att kontakta sjukhus.

Diagnos vid Diskbråck

Vanligtvis ställs diagnos "diskbråck" utifrån anamnes (frågor), undersökning och tester. I de flesta fall att det mycket enkelt att ställa diagnosen diskbråck redan under anamnesen (frågor).
Vid undersökningen kan vid behov slås reflexer och olika neurologiska och ortopediska tester utföras.

SLR är ett vanligt test vid ischias / diskbråck. När
tepapeuten lyfter benet smärtar det ner i benet.

Röntgen
Slätröngten vid mistänkt diskbråck är i princip helt onödigt. Slätröntgen visar endast skelettet och det inte diskarnas kondition.
Magnetröntgen (MR) visar disken tydligt vid diskbråck, men tillför inte behandlingen särskillt mycket. Om smärtan inte går över eller om ortopeden bedömmer att det kan tillföra något bör MR göras.

Röntgen kan ge "falskt" svar
När patienten ligger på helt obelastat på rygg vid MR och "diskbråcket" egentligen beror på en buktning kan buktningen glida in så att symptomen försvinner vid avbildningen. Bilderna visar då inte på något och patienten får då ett svar om att allt ser normalt ut. Skulle patienten istället belastat ryggen vid tex sittande skulle disken glida ut och buktningen synas.
Stora diskbråck syns alltid på MR.

Behandling av diskbråck

Behandling av diskbråck syftar till att avlasta disken och vid diskbukning "återföra" disken i normalposition så att disken får bra förutsättningar att läka. Diskbråck och diskbuktningar är skador och skador behöver tid och bra förutsättningar för att läka.

Information och ergonomi
Den viktigaste delen i behandlingen av ett diskbråck är att ge information om skadan. Vikt bör läggas vid information om ergonomi så att patienten inte förvärrar skadan.

Prognos vid behandling
Prognosen skiljer sig från individ till individ, men är generelt god. Det kan ta tid att bli bra men med rätt behandling och rätt information kan tiden till smärtfrihet ofta kortas.

Manuell behandling
Det finns ffa tre områden inom det svenska sjukvården som använder sig utav manuell behandling av diskrelaterade problem (diskbråck och diskbuktningar) och det är Kiroraktorer, Naprapater och Sjukgymnaster.

Sjukgymnastik
Inom sjukgymnastiken finns två större inriktningar, OMT och MDT.
OMT kan jämföras med kiropraktor och MDT påmminner inte om vare sig naprapati eller kiropraktik, men fokuserar på diskrelaterade skador/symptom. En sjukgymnast bör ha genomgått minst två steg i någon av dessa utbildningar för att uppnå (enl mig) tillfredställande kompetens.

Kiropraktik & Naprapati
Kiropraktik och naprapati skiljer inte så mycket från varandra. Kompetensen kan variera så oerhört mycket från terapeut till terapeut. Behandlingarna syftar till att underlätta läkningen.

OBS vid behandling!
Ibland hör man om personer som gått över 10 behandlingar(!) hos någon terapeut och betalat dyra pengar och ev. blivit långsamt bättre. Troligtvis har då inte behandlingen gjort det bättre utan det är tiden (läkning). Byt då terapeut eller låt diskbråcket bara vara och självläka.

Värktabletter
Värktabletter vid diskbråck kan ha en lindrande effekt men värktabletter läker inte diskbråcket utan minskar bara symptomen.
Om symptomen minskas med värktabletter finns det risk att förvärra skadan då man inte känner av felbelastning.

Operation av diskbråck?
- Vid akuta blås och tarmbesvär och/eller kraftiga domningar kring könsorgan kan behöva akut operation. Det är inte första han inte smärtan som är avgörande i akuta fall.
- Vid långvarig smärta kan det vara bra att kontakta ortoped för bedömning och diskussion om ev. operation. En MR undersökning görs då för att se hur diskbråcket ser ut.

Egenvård och förebyggande

Vad kan du göra själv göra?
I första han kan man undvika positioner som ökar smärta då det ofta är just det som kan förvärra skadan.
De flesta diskbråck läker ut efter några veckor till några månader och smärtan klingar sakta av.

Fysisk träning?
Fysist träning förbättrar inte ett diskbråck i den akuta fasen. Träning har mer en förebyggande effekt. Motion tex promenader kan minska besvären vid diskbråck och inverka positivt på läkningen..

Vila i smärtfri ställning vid diskbråck
Bilden nedan visar på en vilsam ställning vid akuta diskbråck. Det kan vara skönt och avlastande.

Kudde under knäna i sängen eller
vaderna på en stol kan lätta.

Ergonomi
Genom att sitta rakt med ryggen kan man både minska symptomen, underlätta läkningen och förhindra nya diskbråck. Det är även viktigt att lyfta med rak rygg och böjda knän för att förhindra att disken pressas bakåt och ev. skapar ett diskbråck.

Sitta rakt med ryggen är det kanske
viktigaste förebyggande vid diskbråck.

 
Sitta med en kudde/svankstöd kan lindra
smärtan samt förebygga diskbråck.

Kristofer EKlund
Leg. Kiropraktor
Leg. Sjukgymnast