Kiropraktor Göteborg
Ont i Ryggen
Det finns många olika orsaker till varför man får ont i ryggen som tex sjukdomar, traumatiska skador, överbelastningsskador, funktionsstörningar ect.
Jag kommer här ta upp de former av ryggont som jag som Leg. Kiropraktor & Leg. Sjukgymnast har specialiserat mig på... "vanligt ont i ryggen".
Vanligt "Ont i Ryggen"
De flesta personer få ont i ryggen någon gång i livet och vanligt "ont i ryggen" beror sällan beror på någon allvarlig sjukdom.
Ont i ryggen - Ofta en varningssignal
Smärta är en varningsignal och ont i ryggen, ffa om det är återkommande, är en varningssignal på att något inte står rätt till. Det kan vara allt från en spänd muskel till en skadad disk. Det är därför bra om man så snart som möjligt kan utreda vad som är orsak till smärtan. Problemet är att själva orsaken eller delar av orsaken till problemet ofta finns kvar även om smärtan går över av sig självt. Det gör att problem ofta återkommer eller senare skapar andra problem. Ett exempel är återkommande ryggskott som ofta är en varningssignal på att en disk i ryggen är skadad och kan så småningom skapa ett symptomgivande diskbråck.
Ont i nedre delen av ryggen – ländryggen
Smärtan kan komma under tid eller komma akut. Smärtan kan vara molande, huggande, skärande eller uttryckas som trötthetskänsla. De kan även vara med eller utan känningar ner i benet/benen sk ischias.
Den kanske vanligase orsaken till ländryggssmärta är uttröttade diskar pag dåligt sittande eller lyftande ect. Ofta skyddar musklerna diskarna och spänner sig och för att skydda diskarna. Patienten upplever då spända muskler, värk eller hugg. Dessa personer behöver inte så mycket behandling utan snarare information och ergonomiska råd.
Du kan läsa mer om ländryggssmärta olika former av symptom under rep. kategori nedan:
Ryggskott - kan vara Akut eller Ej akut
Ischias - känningar ner i benet/benen.
Diskbråck - ofta tydligare känningar i benen.
Nackspärr - ont i nacken
Ont i övre delen av ryggen - bröstryggen
Ont i övre delen av ryggen är mer sällan diskrelaterade problem utan beror ofta på dålig ergonomi och hållning som skapar spända muskler och låsningar. Dessa personer svarar ofta mycket bra på behandling i kombination med information om ergonomi, egen stretchning och övningar.
Viktigt att bryta smärta i tid!
Det är inte bra att ha smärta under lång tid då smärtan i värsta fall kan bli bestående även om grundorsaken till smärtan försvinner.
Ont i ryggen - vart ska man vända sig?
Det är inte lätt att veta vart man ska vända sig när man har ont i ryggen. läs under länken ryggskott till vänster där jag skrivit lite om detta. Kiropraktor, Sjukgymnast eller Läkare.
När ska man söka vård vid ont i ryggen
De allra flesta som får ont i ryggen behöver ingen akutvård utan kan själva kontakta sin kiropraktor eller sjukgymnast.
Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man
- är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
- har cancer, eller tidigare har behandlats för cancer
- har benskörhet, osteoporos
- änner sig svag och har gått ner i vikt
Man ska söka direkt till en akutmottagning om man
- också har feber eller symtom från bröstkorgen och/eller magen, som smärtor, andfåddhet, illamående eller kräkningar
- inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
- har domningar kring ändtarmen eller könsorganen
- har kraftiga domningar och/eller svagheter i båda benen
- ont efter en olycka
Ont i ryggen och arbete
Det finns många undersökningar kring arbete och ont i ryggen. Slutsatserna är däremot inte helt tydliga men tydligast påverkan för risken att få ont i ryggen på arbetsplatsen är om man inte trivs på sitt arbete. Det finns också ett samband mellan ont i ryggen och att arbeta på skakande och vibrerande underlag under en längre tid och om man i sitt arbete ofta har böjda och vridna kroppsställningar vid lyft ffa tunga lyft. Detta i kombination med dålig ergonomi tex dålig lyftteknik eller felaktigt sittande ökar också risken för att få ont i ryggen.
Ont i ryggen är vanligt i alla åldrar, även hos människor som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten och hos arbetslösa.
Trots att vissa arbeten kan öka risken för att få ont i ryggen är det viktigt att komma ihåg att ryggen mår bäst av att användas. Det bästa för ryggen är att vara i gång i ett arbete som man trivs med och som ger en lagom belastning. Att man får ont i ryggen beror oftare på för lite än för mycket belastning och man får lättare ont i en otränad rygg.
Ryggraden förändras med åldern – ont i ryggen?
När vi blir äldre förändras ryggen – ryggraden åldras. På läkarspråk kallas tecken på åldrande för degenerativa förändringar. Sådana förändringar syns bland annat på röntgenbilder.
Med åldern får lederna ofta gradvis allt tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros, i röntgensvar kallas det vanligen intervertebralledsartros. Benet i ledernas kanter blir då kraftigare och det bildas "nabbar". Även kotornas kanter blir med åren kantigare och knöligare, så kallad spondylos. De hål mellan kotorna som nerverna passerar ut genom kan bli trängre på grund av att benet blir knotigare. Även diskarna åldras, de kan då bli tunnare och sjunka ihop, så kallad diskdegeneration. Även diskbråck är en form av degenerativ förändring och finns hos så många som varannan person i övre medelåldern.
Det finns inget klart samband mellan dessa åldersförändringar och ont i ryggen. Man kan ha mycket förändringar på röntgen utan att ha besvär, och man kan ha mycket besvär från ryggen utan att det syns några förändringar på röntgen.
Vad kan man göra själv när man får ont i ryggen?
Det viktigaste rådet vid akuta ryggbesvär är att försöka leva som vanligt. Man ska försöka vara uppe och röra på sig så mycket som möjligt och fortsätta med de aktiviteter man normalt har på dagarna. Vila botar inte ryggont. Tvärtom kan vila ganska fort leda till svagare muskulatur och försämrat samarbete mellan olika muskelgrupper. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om man ligger mer i sängen än vanligt. Det är inte farligt att röra på sig även om det gör ont.
Värktabletter – vid ont i ryggen
Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att man ska kunna sova bättre och röra sig ordentligt. I första hand kan man använda preparat som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Fördelen med paracetamol är att de har få biverkningar. Det är bra att ta läkemedlen i full dos under en period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Det viktigaste är att värktabletterna gör det möjligt att hålla sig i rörelse och leva som vanligt, så långt det går.
Nackdelen med värktabletter kan vara att man tar bort smärtan och smärtan kan vara en varningssignal. Om tex du han ont i ryggen pga en skadad disk kan du då fortsätta överbelasa disken så att skadan förvärras.
Kudde under svanken
Om man har ont i ryggen när man ligger ner kan det vara skönt att vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Om man har svårt att ta sig upp ur sängen går det ofta lättare om man först rullar över på sidan. Sedan svänger man benen över sängkanten för att till sist ta sig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.
Övningar vid ont i ryggen
Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för akut ont i ryggen. Viktigt att inte oroa sig för smärtan alltför mkt.
Vid ryggskott kan ofta Sjukgymnastiska MDT-övningar hjälpa. Kontakta en MDT- sjukgymnast om detta.
Om du har ont i ryggen och får behandling hos en kiropraktor får du ofta råd och tips om bla stretching, övningar och ev träning för att undvika att man får ont i ryggen igen.
Sjukskrivning vid ont i ryggen
Om man har så ont i ryggen att man inte klarar av att ta sig till sitt arbete, eller om arbetet är så tungt att det inte går att arbeta pga ryggsmärtan, kan det vara motiverat med sjukskrivning. Sjukskrivning är dock ingen bra behandling för ont i ryggen och chansen bli bättre är större om man har möjlighet att arbeta, trots att man har ont. Av de olika arbetsuppgifter man har brukar det finnas några man kan klara av. Man ska dock inte utföra arbete som ökar smärtan då detta troligtvis då försämmrar läkningsprocessen.
En kiropraktor eller sjukgymnast får i dagsläget inte sjukskriva.
Arbetgivarens skyldigheter
Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna om man har så ont i ryggen att man inte klarar av sina vanliga arbetsuppgifter.
Röntgen oftast inte nödvändig när man har ont i ryggen
Om man inte har tecken på allvarlig sjukdom är röntgenundersökningar inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär.
Behandling hos kiropraktor vid ont i ryggen
Manuell behandling, till exempel manipulation och mobilisering, används av både legitimerade kiropraktorer, naprapater och sjukgymnaster med OMT-utbildning. Denna typ av behandling har ofta mycket bra effekt.
Undersökning av kroppen hos kiropraktor
Kroppsundersökningen kan vara en viktig del i kiropraktor bedömning. Beroende på hur kiropraktorn bedömer sjukhistorien kan kiropraktorn
• undersöka ryggen
• undersöka reflexer i benen
• kontrollera känsel ffa i benen
• kontrollera muskelkraft i benen
Behandling hos sjukgymnast vid ont i ryggen
När man har ont i ryggen bör man välja en sjukgymnast som har utbildning i OMT eller MDT. Sjukgymnaster utan vidare utbildning i OMT eller MDR är inte att föredra då risken är stor att de saknar rätt kompetens.
Fötebyggande av ont i ryggen
Den viktigaste delen i ett förebyggande av ont i ryggen är en god ergonomi dvs att man sitter och lyfter korrekt samt att man har en god hållning. Din kiropraktor kan hjälpa dig med att gå igenom en ergonomiskt sittande och god lyfttreknik.
En annan viktig del i förebyggande av ont i ryggen är mottion / träning. En sjukgymnast kan hjälpa dig med att lägga upp ett bra träningsprogram. Om man inte vill ha hjälp med detta är vanlig gruppgymnastik bra som tex Friskis & Svettis erbjuder.
Kiropraktik Göteborg
Här på Kiropraktik Göteborg får du en undersökning och behandling av mig Kristofer Eklund Leg. Kiropraktor och Leg. Sjukgymnast. Med dubbla examina får jag en bredare syn på ditt besvär. Jag har har många års erfarenhet av diskbråck, ryggskott, nackspärr och ischias.
Kristofer Eklund
Leg. Kiropraktor
Leg. Sjukgymnast
